Foto: Sam Hedman

Bli mer lavinsäker i vinter

En introduktion till grundläggande lavinsäkerhet av lavinexperten Mattias Tarestad.

TEXT: MATTIAS TARESTAD

FÖRBEREDELSER

  • Rätt utrustning — transceiver, spade, sond, hjälm och lavinryggsäck.

  • Rätt kunskap — lavinutbildning och allmänt fjällvett.

  • Rätt information — lavinprognos, lutningskarta, topografisk karta och guidebok.

  • Rätt sällskap — kompisar du kan lita på med liknande riskacceptans och mål som du själv har.

  • Rätt mindset — förväntningar och en plan för dagen som matchar förutsättningarna på fjället och som inkluderar alternativ plan.

UTE PÅ FJÄLLET

  • Var uppmärksam på dig själv, på gruppen och på omgivningarna.

  • Leta efter tecken på lavinfara, se nedan.

  • Är det tillräckligt brant? 30 grader eller brantare, då är ni i potentiell lavinterräng och måste ha koll på lavinfaran.

  • Tecken på instabilitet? Färska laviner, flakbildning och sprickor i snön eller "suckande" ljud. Kraftigt snödrev eller väldigt snabb uppvärmning av snötäcket — temperatur, sol eller regn. I så fall, backa tillbaka till flackare terräng.

  • Konsekvenser av lavin på sluttningen? Terrängfällor och platser där även små laviner får stora konsekvenser.

  • Är alla överens? Använd bra riskreducerande åtgärder när ni väljer att åka. En och en. Stanna på säkra platser. Försök ha koll på varandra visuellt. Kommunicera inom gruppen.

TECKEN PÅ LAVINFARA

  • Lavinfaran och stabiliteten i snön skiftar med vädrets växlingar. Det är vädret som bygger ett instabilt snötäcke, som i sin tur orsakar laviner. Men det är inte bara dagens väder som har betydelse, utan allt väder som varit tidigare i vinter.

  • En viktigare signal är att det går laviner, att snötäcket kollapsar med "suckande" ljud eller att det bildas långa sprickor i snötäcket. Att lavinprognosen för området beskriver lavinfaran som betydande eller större.

  • En enkel regel är att de flesta snabba förändringar i vädret är dåliga. Snötäcket måste anpassa sig till de nya förhållandena, och under tiden kan snötäcket vara instabilt.

VÄDER OCH VIND

  • Flest laviner går vid snöfall i kombination med hård vind och snödrev. Vinden flyttar nysnön till fjällets läsidor, och det är främst de som blir lavinfarliga. Många laviner går spontant under ovädren. Men det är också vanligt att instabila snöflak finns kvar även när vädret förbättrats. När människor ger sig ut på snöfältet kan den extra belastningen vara tillräcklig för att starta en lavin.

  • Många fjällryggar och platåer är nästan helt snöfria mitt i vintern. Det visar att snön flyttats av vinden till läsidor längre ned – där kan snödjupet vara mycket stort. I regel binder snön bättre och bättre ju längre tid som gått sedan det senaste stora snöfallet eller snödrevet.

  • Det finns ingen enkel regel för hur snabbt snön stabiliseras. Det beror på en rad faktorer som alla är svåra att bedöma, till exempel temperatur, snökristallernas form samt snödjupet. Räkna med att lavinrisken är förhöjd i flera dagar efter en större snöstorm.

  • Vid kraftiga regn kan snötäcket snabbt bli instabilt. Allra störst blir effekten i bäckraviner, svackor och andra terrängformationer där vattnet samlas naturligt.

  • Det samma gäller vid mycket milda perioder då hela snötäcket värms upp. Hastiga temperaturökningar kan också göra snötäcket instabilt. Effekten är inte alls så stor som för exempelvis snödrev och svårare att förklara. I korta drag tenderar snötäcket att bli mjukare och känsligare för extra belastning när det värms upp.