STF:s vedbastu vid Torneträsk | 20 minuters promenad från STF Abisko Turiststation ligger den gamla sjöstugan vackert belägen på Torneträsks strand. Här bodde gammalt tillbaka skepparen och hans familj. Idag är huset ombyggt till en äkta vedbastu med möjlighet att kombinera vedeldad het värme med kristallklart kallt vatten precis utanför bastun. | Foto: Svenska Turistföreningen/Anette Andersson
Fjällvärme
Bastun hör fjällivet till — en ombonad kontrast till det ofta karga landskapet. Här möts värme och kyla, trötthet och återhämtning.
Text: Niklas Mattsson
Publicerad i Fjälljournal #18
För många fjällbesökare finns det få saker som kan mäta sig med en bastu efter en lång tur på fjället. Trötta ben, frusna fingrar och ett sinne som kanske har fått kämpa sig igenom de där sista, smått oändliga kilometrarna. Just där kan fjällivet kännas långt ifrån romantiskt. Men så kommer de ord man längtat efter: ”Bastun är varm.”
Plötsligt vänder allt. Någon timme senare står man där — varm, ren och nästan som förbytt. Det är något särskilt med fjällbastun. Den erbjuder inte bara värme utan också en ombonad kontrast till fjällets ofta karga landskap. Här möts varmt och kallt, trötthet och återhämtning.
Bastun hör helt enkelt fjällivet till. För många är det inte en belöning — det är en självklar del av själva fjällupplevelsen.
Bastun har en lång historia och finns i olika former över hela världen. Redan för över 2 000 år sedan använde människor i Centralasien svettbad för rening och avkoppling. Romarna hade sina termer, turkarna sina hamam, och i Nordamerika använde ursprungsbefolkningen svettstugor för olika rituella syften.
Det är dock i Finland som bastun har störst kulturell betydelse. År 2020 erkändes den finska bastukulturen av UNESCO som ett immateriellt kulturarv. Det var också härifrån som bastukulturen spreds till norra Sverige.
I äldre tider var bastun ofta en fristående byggnad och användes inte bara för bad och rengöring utan även vid förlossningar samt som en plats där människor fick ligga efter sin död, innan den sista vilan.
STF:s vedbastu i Alesjaure | STF Alesjaure ligger belägen 35 km från Abisko och är STF:s största fjällstuga. Belägen på kalfjället med milsvid utsikt erbjuder fjällstugan oändliga möjligheter att välja utflyktsmål och turer. Här möts lederna Kungsleden, Vistasleden och leden från Unna Allakas. Den vedeldade bastun, belägen vid älven Alesätno, är naturligtvis omåttligt populär och är igång dagligen under säsong. | Foto: Svenska Turistföreningen/Mikael Svensson
Svenska Bastuakademien bildades 1988 av en grupp bastuentusiaster vid Torne älv. Namnet ”akademi” valdes dels med inspiration från Svenska Akademien — som under 1700-talet fick sin verksamhet finansierad av intäkterna från det rika laxfisket i Torne älv — och dels från det grekiska badhuset Akademeia i Aten.
Syftet var att sprida kunskap om bastukulturen, som sträcker sig långt bortom bilden av ett litet rum med träväggar och olidlig hetta. Grundarna menade att bastun, för den filosofiskt lagde, kan upplevas som ett nära och omedelbart möte med de fyra grundelementen — jord, eld, luft och vatten. God bastukultur handlar inte bara om att ta sig tid utan också om hur värdskap kan förvandla en bastu till njutning på hög nivå.
Svenska Bastuakademien har i dag sitt huvudsäte vid Kukkolaforsen, en plats där bastun är en central del av livet och tillvaron.
Bastuns själ kan sammanfattas i ett enda ord: löyly. Det finska begreppet saknar en direkt översättning men beskriver den osynliga och kännbara atmosfären i en bastu, den mjuka, omslutande värmen och ångan som uppstår. En god löyly ska vara varm men behaglig, fuktig men inte kvävande. Det är här som kropp och sinne möts. För många bastuälskare är det just löyly som skiljer en riktigt bra bastu från en enkel, uppvärmd stuga och gör bastubadet till en komplett upplevelse.
Sveriges högst belägna bastu | Låktatjåkko Fjällstation ligger belägen 9 kilometer från Björkliden, mitt mellan två fjälltoppar i väglöst land, 1 228 meter över havet. Här finns Sveriges högst belägna restaurang, bar och bastu samt möjligheten att avnjuta fjällvärldens mest mytomspunna våffla. | Foto: Håkan Stenlund
En bastu bidrar dock med mer än bara njutning, det har vetenskapliga undersökningar visat. I Bastuboken — heta fakta om bastu och hälsa visar Hans Hägglund, läkare och professor vid Uppsala universitet samt medlem i Svenska Bastuakademien, på hur regelbundet bastubadande kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och demens.
Hägglund skriver också om hur bastu kan bidra till sänkt blodtryck, mer elastiska blodkärl, förbättrad sömn-och lindring av både stress, ångest och smärta.
Bastubad har dessutom visat sig ha positiva effekter på muskelstyrka, snabbhet och kondition — särskilt i kombination med fysisk aktivitet. Immunförsvaret aktiveras, hormoner som endorfiner och prolaktin frisätts, och kroppen stärks både fysiskt och mentalt. Kort sagt: bastun gör gott, inifrån och ut.
Här blir det tydligt hur kraftfull bastuns effekt faktiskt kan vara och kanske är det också därför den har en så självklar plats i vår fjällvärld. Efter timmar av ansträngningar och utmaningar får man stanna upp, andas ut och möjlighet att faktiskt bara vara. I fjällen är bastun inte bara något man unnar sig utan ett andrum, där både kropp och sinne får återhämta sig och landa i nuet. Det är där dagens upplevelser får en naturlig slutpunkt.
