Fri i fjällen

Vandring med tält är för många det ultimata fjälläventyret men för att få ut det mesta av turen krävs mer än bara rätt utrustning. Ett genomtänkt val, goda förberedelser och kunskap om hur tältet fungerar kan göra stor skillnad när vädret slår om.

Text: Niklas Mattsson | Foto: Fjällräven/Anders Hägglund

Publicerad i Fjälljournal #20

För många är tältet själva symbolen för frihet i fjällen. Med ett tält i packningen kan man lämna de vältrampade lederna bakom sig och vakna mitt i landskapet snarare än på en bokad bädd. Samtidigt är tältet ofta en av de största investeringarna i friluftsutrustning och valet är inte alltid så enkelt som det kan verka.

Under de senaste decennierna har tältmarknaden förändrats. Materialen har blivit lättare, hållbarhetsfrågorna fått större betydelse och allt fler lockas av ultralätta lösningar. Men de grundläggande frågorna är fortfarande desamma: Hur ska tältet användas? Hur mycket komfort vill du ha? Och vilka förhållanden ska ditt tält klara av?

Thomas Jonsson arbetar som säljare på Fjällräven och har arbetat med tält större delen av sitt vuxna liv. Han menar att många fortfarande börjar i fel ände när de ska välja tält.

— Vikten är nog den fråga som återkommit oftast under alla mina år i tältbranschen, säger Thomas. I princip varje samtal handlar förr eller senare om vikt. Problemet är att många stirrar sig blinda på gram och glömmer bort komforten.

Jakten på lägre vikt har länge präglat friluftslivet. Men varje gram som försvinner innebär nästan alltid en kompromiss. Ett lättare tält betyder ofta tunnare material, mindre utrymme eller färre detaljer. Det kan vara lockande när man planerar en längre tur men konsekvenserna märks ofta först ute på fjället.

Just komforten är också anledningen till att många väljer fel tält från början.

— Många har inställningen att ”jag klarar mig nog med det här” men när man är ute flera dagar blir komforten viktigare än man tror, säger Thomas.

Därför rekommenderar han ofta större tält än kunderna först tänkt sig:

— Ett par som ska vandra Kungsleden får nästan alltid rådet att titta på ett tremannatält i stället för ett tvåmannatält. Den extra vikten är ofta ganska liten medan skillnaden i komfort kan vara betydande.

Samtidigt menar han att den som vill minska vikten på sin packning inte nödvändigtvis ska börja med tältet:

— Tältet är ju ditt hem på fjället. Det finns ofta andra delar av utrustningen där man kan spara vikt utan att förlora lika mycket komfort.

Oavsett vilket tält man väljer måste det vara anpassat för de förhållanden där det ska användas. Svenska fjäll kan vara betydligt mer krävande än många förväntar sig. Vädret kan slå om snabbt och avstånden till skydd kan vara långa.

— Många säger att de bara ska göra en enkel tur men fjällen är alltid fjällen, säger Thomas. Oavsett om vi pratar om Jämtland eller Norrbotten måste man vara förberedd på att vädret snabbt kan slå om. Ska man ut och vandra i Norrbotten får man nästan räkna med att det kan bli vinterväder någon gång under turen. Det är inte vanligt med snö i juli men det händer. Därför ska man inte välja bort säkerhetsmarginaler bara för att spara lite vikt.

När Thomas beskriver vad som kännetecknar ett bra fjälltält återkommer han till tre egenskaper: enkelhet, ventilation och stabilitet. Tältet ska vara lätt att resa även när vädret är dåligt, kunna ventilera bort fukt och kondens och stå stadigt när vinden ökar.

— En väl uppspänd tältduk är avgörande både för stabiliteten och ventilationen, säger Thomas. Om tältet inte är ordentligt uppsatt blir det både mindre tåligt och mindre behagligt att vistas i.

Samtidigt handlar många tältproblem inte om konstruktionen utan om användaren. Många ger sig ut på sin första tur utan att ens ha provrest tältet hemma. Först när regnet kommer eller vinden ökar börjar man fundera på stormlinor, ventiler och tältspänning.

— Ta dig tid att förstå ditt tält innan du ger dig ut, säger Thomas. Sätt upp det hemma och lär dig hur det fungerar. Jag brukar säga att kanske 80 procent av de tält jag ser ute på fjället inte är korrekt uppsatta.

En annan sak som många blir förvånade över är vad som faktiskt sliter mest på ett tält. De flesta tänker på hård vind och dåligt väder men den största fienden är solen. UV-strålningen bryter långsamt ner vävarna, särskilt i moderna lättviktstält med tunnare material.

— Man kan göra en två veckor lång vintertur i Sarek med hårt väder utan att tältet tar särskilt mycket stryk medan en vecka uppställt i trädgården hemma kan orsaka betydligt mer slitage, berättar Thomas. Därför bör tältet bara stå ute så länge som det behövs för att torka innan det förvaras torrt och luftigt inomhus.

Även hållbarhetsfrågorna har fått större betydelse de senaste åren. Samtidigt har utvecklingen mot lättare utrustning inneburit att många moderna tält har betydligt tunnare material än äldre modeller.

— Många jämför dagens tält med betydligt tyngre modeller från 1980- och 90-talet och förväntar sig samma livslängd, säger Thomas. Men om väven bara väger en tredjedel så mycket är det också rimligt att räkna med att slitstyrkan påverkas.

För Thomas handlar det inte om sämre kvalitet utan om kompromisser mellan vikt, komfort och livslängd:

— Det handlar inte om sämre kvalitet, det handlar helt enkelt om fysik.

För den som ska köpa sitt första tält finns alltså inget perfekt val. Men genom att fundera över sina behov, prioritera komfort framför gram och lära känna sin utrustning ökar chanserna betydligt för många lyckade nätter på fjället.

Två typer av tält

Läs också