Fri i fjällen

Vandring med tält är för många det ultimata fjälläventyret. För att maximera upplevelsen krävs dock förberedelser, planering och en smula självrannsakan.

Text: Niklas Mattsson | Foto: Fjällräven


För alla som vill fly sin moderna vardag för en stund och istället uppleva en känsla av vildhet från förr finns det få platser som erbjuder större och bättre möjligheter än vår svenska fjällvärld. Vill man dock verkligen maximera sin fjällupplevelse kan en eller ett par nätter i tält vara ett omvälvande äventyr i total frihet. Under en tälttur öppnas plötsligt mängder av möjligheter till att lämna de vältrampade lederna bakom sig och istället välja sina egna stigar och mål.

En lyckad tälttur kräver en del förberedelser, lite planering och kanske framförallt en smula självrannsakan. Om man står inför ett eventuellt tältköp finns det ett flertal frågor som man bör ställa sig själv innan man gör sin investering. Var och när ska du använda ditt tält? Hur många personer ska tältet rymma? Prioriterar du mycket utrymme eller är du okej med att ha det lite trångt?

En annan relevant fråga som är värd att fundera över är om du faktiskt verkligen behöver köpa ett tält alls? I alla fall till en början. Det kanske är bättre att hyra ett tält och ta chansen att testa dig fram till vilken typ av tält som passar just dig.

Som sagt, att skärskåda sig själv och sina behov innan man ger sig iväg till butiken kan onekligen öka förutsättningarna till ett lyckat köp. Köper du rätt tält från början och tar väl hand om det ökar chansen till att det ska fungera felfritt under många olika typer av aktiviteter i naturen och hålla i många år — en av de viktigaste aspekterna av hållbarhet som du kan påverka själv.



Någon som har mer erfarenhet än de flesta när det kommer till tält är Christoffer Parmö, säljare på Fjällräven.

— Eftersom tältet ska vara en trogen följeslagare i många år gäller det att välja rätt, säger Christoffer. Beakta hur och var tältet ska användas men även om du tänker tillbringa mycket tid i tältet eller inte. Om vandringen står i fokus och man inte spenderar mer timmar i tältet än de man sover så finns det flera lätta alternativ. Om man däremot kommer vara mycket i tältet rekommenderar jag att prioritera utrymme framför vikt.

När Fjällräven lanserade sitt första termo-tält 1965, skapade de en smärre sensation som satte en ny standard för tillverkning av tält. De flesta tält hade tidigare varit gjorda av bomullstyg och legat på runt tre-fyra kilo i vikt, när de var blöta nästan dubbelt så mycket. Alternativet var syntetiska tält som antingen var så tunna att fukten trängde in eller så täta att kondensen stängdes inne.

Genom att kombinera ett vattentätt yttertält med ett ventilerande innertält skapade Fjällräven med sitt termotält ett tält som var slitstarkt, vattentätt och för sin tid extremt lätt. Succén var omedelbar.

— Idag är våra tält skapade för specifika ändamål vilket gör det enklare att välja modell, baserat på till vilken aktivitet och under vilken årstid du vill använda ditt tält, berättar Christoffer. Våra kunder efterfrågar allt ifrån lättare tält för de enkla vardagsäventyren till extra slitstarka och pålitliga tält för de mest utmanande och extrema förhållandena i världen.

Något man inte kommer ifrån när det gäller tält är kompromissen mellan vikt kontra material och utrymme. Om man prioriterar en låg vikt och lättare material blir resultatet oftast också ett mer slimmat utrymme. I mer väderutsatta förhållanden bör man dock överväga mer robusta material och detaljer. Här kan även mer utrymme krävas då den övriga utrustningen oftast tar mer plats.

— Man kommer inte ifrån att ju mer utrymme man vill ha, desto mer vikt måste man bära, säger Christoffer. Med mer stabilitet och tålighet kommer också högre vikt. Men vikten kan vara ett litet pris att betala för den komfort en större sov- och boendeyta ger, eller för extra säkerhet under äventyr på avlägsna platser.



Så, du har valt ut ditt tält, du har kanske redan hyrt det under en helg och provsovit i det hemma på tomten. Nu är det dags att ge dig ut på fjället.

På fjället är rätt förberedelser än mer viktiga och en bra plats att sätta upp tältet på är prio ett, gärna i god tid innan det blir mörkt. Stressa dock inte. Välj en plats där du är skyddad från vind och där regnvatten inte samlas, på bekvämt gångavstånd till dricksvatten och tvättmöjligheter, men inte för nära. Tänk på att luften ofta kan bli rå och fuktig vid vattendrag. Välj hellre en plats som ligger 30-40 meter bort, gärna en bit ovanför vattnet.

Träd, bergssluttningar och variationer i terrängen kan ge skydd mot starka vindar. Lite vind kan å andra sidan hjälpa till med ventilation samt hålla insekter borta.

Var noga med att använda alla tältspikar och sätt fast alla stormlinor ordentligt. Kolla dem en extra gång innan du går och lägger dig.

Att ha med en separat tarp kan göra din tälttur ännu mer bekväm. Sätter du upp den i anslutning till tältet har du skapat ett vardagsrum där du har skydd under både regniga och soliga dagar.

Om du har otur kan ditt tält behöva repareras under din fjälltur. Du kan få en reva i tältduken, en tältbåge kan gå av, eller en dragkedja kan börja krångla. Ett reparationskit kan därför vara ovärderligt att ha med sig.

Med extra tältspikar, tältbågar, och stormlina, ett par olika lagningslappar samt nål och tråd går mycket att laga ute på fjället. Ett multiverktyg med tång samt lite silvertejp rekommenderas också och glöm inte en pannlampa.

Tänk på att se till att alla som är med på fjällturen känner till grundreglerna för matlagning och toalettbestyr: hämta vatten uppströms, diska och tvätta dig en bit ner för strömmen, och häll ut diskvattnet i terrängen, inte rakt ner i vattnet. Och se till att alla toalettbesök sker en bra bit från vattnet.

Enligt Allemansrätten får man övernatta något enstaka dygn i naturen. I princip får man tälta fritt på fjället men naturligtvis måste man ta hänsyn till renskötseln i området och inte tälta för nära där renar uppehåller sig.

I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler. I allmänhet är det inte tillåtet att tälta annat än på särskilt angivna platser. Det kan också vara tältförbud i hela området.

Anslagstavlor i området visar vad som gäller. Du kan också få mer information från kommunen eller länsstyrelsen.


Två typer av tält

Tunneltält

Trots att tunneltält inte är självstagande och därmed behöver säkras i marken är de ganska enkla att resa. Dessutom ger dess konstruktion bra utrymme i förhållande till vikten. Här finns mer utrymme i absiden där du kan förvara utrustning eller laga mat vid dåligt väder. Rätt riktat mot vinden är tunneltält med sin låga och långsmala form väldigt vindtåliga.

Kupoltält

Kupoltält har en självstagande konstruktion som är mindre beroende av marksäkring. Detta gör dem lättare att sätta upp där stormlinor och tältspikar är svåra att använda. Kupolformen gör dem högre och lite mer vindkänsliga. De är aningen tyngre eftersom de kräver fler tältbågar samt att de saknar absider. Det högre huvudutrymmet ger dock extra komfort.


Läs också