Idel ädelfisk
Det är främst fyra fiskar du försöker fånga i fjällen. Det är inte säkert att alla fyra finns på samma ställe vid samma tidpunkt, men det är dessa fiskar som gör fjället värt en resa om och om igen.
Text: Håkan Stenlund | Foto: Ted Logart
Publicerad i Fjälljournal #8
Röding (salvelinus alpinus)
Fiskeskribenterna kallar ofta rödingen "Fjällvärldens egen Greta Garbo". Dels för dess skönhet. Dels för dess humör. Ingen annan fisk kan få fjällfisket att pendla så mycket i humör som denna Kameliadam. Ena sekunden hugger den på vad som helst. I nästa ögonblick stört omöjlig att lura överhuvudtaget. Bland kockar är röding en eftertraktad matfisk. Den är lite fetare än andra laxfiskar och därför inte så lätt att steka till den blir "torr som en planka".
Harr (thymallus thymallus)
Det sägs att harren fått sitt latinska namn från att den lämnar efter sig en svag doft av timjan, thymos, när den fångats. Det är den stora skimrande ryggfenan, bland sportfiskare ofta kallat "seglet", som är dess största kännetecken. Och att den är en verklig humörhöjare för oss fiskare. För det brukar alltid finnas en harr som är på humör att hugga. Och finner du en finner du många. Harren lever i stim. Den finns i hela Swedish Lapland, från hav till fjäll. En harr på kilot är fortfarande en trofé, men här fångas varje år många fiskar över två kilo.
Öring (salmo trutta)
En friskvattenkameleont och nästan alla sportfiskares dröm. Öringen kan anpassa sig till alla slags livssituationer, så länge det finns bra vatten. Du har den anadroma, eller havsvandrande, typen som lever sitt liv i Östersjön och sedan går upp i älvarna för lek. Du har bäcköringvarianter som stannar i små vattendrag och helt enkelt anpassar sin storlek efter sitt livsutrymme. Och du har den insjölevande ekotypen som vandrar upp i åarna för att leka under hösten och kan bli hur stora som helst. Svenska rekordet, 17 kilo, är just från en sjö i Swedish Lapland. Den togs 1991. Så det är väl dags att slå det nu.
Lax (salmo salar)
Det var bland annat med inkomsterna från laxfisket i Edeforsen (vid Harads och nära Treehotel) i Luleälven som Uppsala Universitet byggdes. Det var med samma inkomster, från laxfiske, som Luleå stad faktiskt kom till. Och fram till 1900-talet var laxen, inte stålet, Luleås största inkomstkälla. 1949 fångades 110 ton lax i älven. Idag söker du nog hellre laxäventyret i Byske, Kalix, Torne och Vindelälven.
