Foto: Jeff Curtes
Hoppet som förändrade allt
2026 är det trettio år sedan Ingemar Backmans legendariska backside air under tävlingen King of the Hill i Riksgränsen – ett hopp som kallats den största händelsen i snowboardhistorien.
Intervju: Niklas Mattsson
Foto: Niklas Mattsson
Ingemar Backman
Snowboardlegend
Om det där hoppet
Jag hade egentligen en plan klar redan kvällen tidigare. Några andra åkare hade varit och sett quarterpipen och berättat för mig hur stor den var, så jag visste vad som väntade. Jag hade aldrig åkt i en quarterpipe innan och absolut aldrig i en så här stor böj — den var dubbelt så stor som alla de halfpipes jag åkt innan. Redan kvällen innan tävlingen förstod jag därför att jag skulle hoppa dubbelt så högt som jag någonsin hade gjort tidigare, helt enkelt för att möjligheten fanns.
På tävlingsdagen kom jag sent till träningen och jag märkte ganska direkt att det handlade mycket om fart. Jag hann inte köra så många träningshopp men för varje försök kände jag att jag kunde ta mer och mer fart. Problemet var landningarna. Min ordinarie bräda var helt enkelt för kort och landningen var otroligt dålig — det var hål överallt. Folk kraschade i princip över hela landningen eftersom snön var mjuk och helt sönderkörd.
Det räckte alltså inte att ha kontroll i luften, för landningen var det svåraste momentet i hela hoppet. Det krävdes extremt mycket fokus. Jag kände tidigt att jag skulle behöva en längre och stabilare bräda för att få kontroll i landningen. Som tur var hade min kompis Greger lånat min längre bräda, så precis innan de två sista finalhoppen kunde jag byta.
På det sista hoppet tog jag så mycket fart som jag kände att jag vågade och kunde klara av. Jag maxade allt. Det var då jag flög upp extra högt. Med den längre och stabilare brädan blev det betydligt lättare och jag lyckades få till landningen.
Om Riksgränsen som mytisk snowboardmark
1991 deltog jag i Craig Kellys snowboardcamp uppe i Riksgränsen. I samband med att Craigs camps arrangerades där uppe under två vårsäsonger i rad började bilder från Riksgränsen spridas över hela världen och när han reste hem till USA berättade han om orten, terrängen och midnattssolen för andra åkare och fotografer.
Riksgränsen blev stället alla snowboardåkare skulle till och när Greger Hagelin 1994 arrangerade 55 DSL PRO AM på orten var verkligen alla stora namn på plats — Terje Haakonsen, Jeff Brushie, Bryan Iguchi, Todd Richards och Peter Line. I samband med King of the Hill 1996 var också stora delar av världseliten på plats och hela världens snowboardmedia.
Det här var ju dock en helt annan tid där grejor antingen hamnade i tidningar eller på videos som släpptes en gång per år. Efter mitt hopp fick jag vänta ungefär fyra månader för att se vad som faktiskt skulle hända med det jag hade gjort. När bilderna väl kom ut hamnade de på många förstasidor i tidningar runt om i både USA och Europa.
För mig som snowboardåkare förändrades egentligen inte särskilt mycket. Jag hade blivit proffs några år tidigare och redan vunnit flera stora internationella tävlingar. Innan det där hoppet var jag ganska välkänd inom snowboardvärlden men efteråt blev jag plötsligt igenkänd även av människor utanför den världen.
Om vårens 30-årsjubileum
I samband med vårens 30-årsjubileum för King of the Hill har vi en slogan för eventet som vi kallar ”When Spirits Unite”. Det säger egentligen väldigt mycket om vad det här blir för typ av tillställning. Det handlar om ett möte mellan människor från hela snowboardcommunityn, över generationsgränserna.
Vi vill samla riktiga core-snowboardåkare, folk som verkligen vill komma och mötas kring snowboardåkningen och kulturen. Det är också därför vi har valt att hålla datumet lite inofficiellt och inte gå ut med alltför mycket marknadsföring. Vi vill inte att det ska bli för mycket folk men vi räknar med att många kommer att dyka upp ändå och just därför behöver vi hålla det lite lågmält. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det här inte är en traditionell tävling och inget man anmäler sig till. Det är dock ett öppet event i maj där alla är välkomna och det är gratis.
Pierre Wikberg
Bildmakare
För mig var Ingemars hopp i quarterpipen längst nere i Norgesvängen den dagen direkt avgörande för hur resten av mitt liv skulle utvecklas. Ingemars amerikanska filmare för Mack Dawg Productions missade hoppet och det hela slutade med att jag gav honom mitt videoband senare på kvällen. Hade någon annan gett Mack Dawg sitt klipp hade jag kanske aldrig kommit in i snowboardindustrin men nu blev den där dagen starten på tjugo års flackande runt jorden för att filma snowboard.
Ett tiotal magasin över hela världen hade Ingemars backside air på sina omslag. Att ett enskilt hopp skulle få den genomslagskraften idag är omöjligt. Även om någon idag skulle flyga 15 meter i en quarterpipe så kommer det inte gå att jämföra med vikten av Ingemars backside air.
Robert Gustafsson
Tidigare marknadschef i Riksgränsen
Snowboards hade börjat dyka upp på skidorter världen över i mitten på 1980-talet. Långt in på 90-talet pågick dock en diskussion om huruvida snowboardåkning rent av skulle förbjudas i vissa skidsystem. Det hände också på vissa amerikanska orter.
I Riksgränsen tänkte vi helt annorlunda. Allt började 1989 med ett snowboardtest i samarbete med tidningen Åka Skidor och året efteråt besökte Craig Kelly Riksgränsen för första gången. Det förändrade allt. I skuggan av de camperna hände så otroligt mycket. Riksgränsen blev plötsligt stället alla snowboardåkare skulle till. Eftersom Craig Kellys camper blev så massmedialt populära ville alla snowboardmärken då skicka sina åkare till Riksgränsen. Och med det kom sponsorer och mediapartners.
King of the Hill var faktiskt en banbrytande tävling som satte Riksgränsen på världskartan. Idag är det naturligt att snowboardåkare och skidåkare åker tillsammans i en park men för trettio år sedan var det inte så och det fanns inga uppbyggda parker. När King of the Hill arrangerades igen 1998 var det världens första freestyletävling för skidåkare. Bland deltagarna fanns namn som JP Auclair, JF Cusson och Mike Douglas — åkare som under det kommande decenniet skulle vara högst delaktiga i att driva på utvecklingen av den moderna friåkningen. Tonåringen Henrik Windstedt var också där men fick inte ställa upp i tävlingen eftersom hans föräldrar tyckte att han var för ung. Året efter deltog han dock och vann hela tävlingen.
Anders Neuman
Riksbankschef
Jag tror det är näst intill omöjligt att hitta en idrottshändelse som är lika tydligt definierad som Ingemars backside air. Det är en ”perfect storm” i positiv bemärkelse. Blå himmel och solsken, vit snö samt en höjd och ett utförande som var perfekta i det momentet. Allt paketerat framför den tidens främsta fotografer och filmare. Du behövde inte vara en inbiten snowboardåkare för att förstå att det som skedde var något exceptionellt. Ingemar Backmans backside air har definierat snowboard sedan den sekunden han grabade tag i sin bräda och tweakade till max den där dagen i Riksgränsen. Det blev måttstocken för framtiden.
